Sluter ögonen

Jag trodde att jag kommit långt, att jag gått förbi. Jag trodde att mina behov hade försvunnit eller åtminstone att jag lagt de åt sidan. Men så fort jag sluter ögonen för att få vila från verkligheten så kommer de i drömmarna, behovet. Jag backar tillbaka, tar behoven och kastar de över mig som ett lövregn. När jag sedan öppnar ögonen igen känner jag mig varm innan tomheten infinner sig och jag måste kämpa mig förbi som när man springer motströms genom en folkmassa. Så hinner jag tro på det igen att jag släppt-gått vidare-tryckt det åt sidan innan jag sluter ögonen igen.

fina dagar bilder





Fina dagar

Jag känner mig otroligt nervös inför Polen fast jag vet inte varför. Jag är bara otroligt nervös... Idag har iaf varit en väldigt bra dag! Först hade jag min förta Hälsa och Friskvårds lektion och jag inser att det kommer bli otroligt intressant och jag längtar till nästa gång! Jag och Nadja gick sen till ABE och skrev in oss och boka risketta vilket kändes enormt skönt för nu känner jag mig lite närmare ett körkort. När jag sedan pratade med mamma så fick jag reda på att Vissla haee parats så förhoppningsvis blir jag mormor i November och får gosa med små lurvtussar hela julen!!! Jag blev så lycklig att det kändes som att jag skulle gråta. Sen när jag insåg att jag måste lämna ifrån mig dem då ville jag gråta av separationsångest och då har de inte kommit och jag vet inte ännu om det tagit sig. Men iaf så fortsatte dagen med ett besök på Lilla K med Nadja, Vilma och Vendela vilket var otroligt trevligt! Sen drog jag och Nadja på ett spinningpass vilket var otroligt skönt. Vi körde med pulsklocka så då gick det lättare att pressa sig själv och jag ville pressa mig själv över 90% och det gjorde jag och då kände jag mig som en vinnare, jag kände ruset och det kändes som jag skulle kunna klara allt för en stund. Det är sådan härlig känsla. Visst jag har aldrig varit full eller hög eller liknande men jag har känt adrenalinrus och det är bästa känslan.

Igår så sjöng vi i Es11 och 12 för kungen och drottningen i Växbo. Det var himla trevligt för efter vi hade sjungit upo gick jag Nadja och Vilma upp till Bageriet där V jobbat största delen av sommaren. Då insåg jag och N vilken jättemiss vi gjort i sommar som inte åkt dit och fika... Men vi fick oss lite kaffe och chokladboll iaf. Sen när vi stod och vänta på att de skulle komma så kommer en människa från svt fram till V för att intervjuad och där står jag bakom henne som den obekvämaste i världen... Jaja, man ska väll göra allt innan man dör, eller hur var det?

värk

I måndags köttade jag och Nadja med Soma, Afro och Realese. Allt efter varandra så vi var på sport hallen typ 3h. Innan trodde jag att jag skulle dö men det var inte så hemskt. Soman var as jobbig och då snackar vi mjölksyra jobbig. Men sen fick jag det där ruset jag får efter man tränat och det känns som man kan köra 10 pass till. Så på afron så blev jag as glad och fick värsta kicken. Så realsen var väldigt bra efter afron för då var jag så himla uppe i varv så jag behövde verkligen den hjälpen att varva ner.

Tisdagen den kändes inte lika pigg kroppsligt. Dagen börjar även med 2h pir-dans och jag hade värsta träningsvärken, så, ja det blev kanske inte de bästa piruetterna men vad gjorde det, det var roligt iaf. På eftermiddagen hade jag teater hela tiden och det gick inte så bra för mig. Vi skulle köra övningar när man skulle bli riktigt glad, arg eller ledsen. Jag skulle bli arg men det gick inte! Jag kunde inte, jag ville kanske inte heller, jag vet inte men jag kunde inte bli arg inte ledsen heller för den delen. Jag vill inte bli det heller jag tycker inte om att vara ledsen eller arg. Det gör så ont i än och det känns så fel att visa hur jag ser ut när jag är riktigt ledsen eller riktigt arg. Det skulle kanske kännts mycket bättre om man hade fått en roll för då är det ju inte jag. Det var jobbigt att inte kunna få fram det på sätt och vis.

Idag iaf hade vi vår första klassdans och vad skulle vi inte göra då? Jo, styrkepass!Yeiii! Fast nej, jag har världens träningsvärk och det var kanske inte riktigt det jag behövde men vad tusan. Efter det väntade ett mysigt danspass... Det var jätteroligt men det gick inte att ge allt för jag var toktrött och superstel. Men nu är det gjort och det känns ju bra såhär efteråt.

Jag kom med på Hälsinglands också vilket känns väldigt roligt och imorgon har vi första träningen, spännande! Det ska bli roligt eftersom det är en ny konstellation nu. Det känns dock väldigt jobbigt att jag ska åka till Polen nästa vecka ur träningsperspektiv för nu har jag kommit igång igen och kommit in i rutinerna också bryts det nästa vecka och jag får typ börja om igen. Sen ska vi åka till Prag två veckor efter det och då blir det bakslag igen... Fast jag ångrar inte att jag ska åka för det ska bli superkul!

7 år senare



Jag önskar så innerligt att jag fick prata med dig och krama dig! Jag vill veta vad du tycker om ens prestationer. Är du stolt? Jag vill höra din röst och känna närhet sådär som en pappa bara kan. Jag vill inte att aldrig ska finnas. Jag hatar tanken av att jag verkligen aldrig kommer att träffa dig, det finns inte en chans under hela mitt liv att jag skulle kunna träffa dig. Att inse att aldrig existerar gör ont. Men det som gör mer ont är att jag glömmer! Jag, pappas lilla flicka jar glömt hur det kändes att ha en pappa. Jag kommer knappt ihåg hur din röst lät. Det gör så ont att glömma för då känner jag mig som världens sämsta dotter. Det gör ont när jag aldrig kommer veta vad du tycker om mina val. Det gör ont när man kommer ner från scenen och ser hur stolta danspapporna och armbrytarpapporna är. Men jag vet inte hur du tänker eller hade tänkt kring min armbrytning. Det finns så mycket obesvarade frågor som jag aldrig kommer få svar på, liksom alla andra som mist någon nära. Men det känns eller snarare jag vet att ingen förstår hur jag känner för jag är jag och du är du. Jag får panik när jag inser hur mycket jag glömt på 7 år och jur mycket jag kanske kommer ha glömt längre fram. Jag vet att man inte ska tänka så och jag vet att det är bra att gå vidare etc. Men det hjälper inte att få höra det för det känns som man blir dumförklarad för att man tänker på ett visst sätt och det är inte lätt att kontrollera tankar! Nu vet jag inte vad jag ska skriva längre pch kanske är det bra för det har blivit ett rätt långt inlägg. Applåd till den som läst allt. Klapp* klapp* klapp*

Aug. 25, 2013


funderingar

Ibland så funderar jag på hur folk ser på mig första ögonkastet. Tycker de att jag ser sur ut? Ser ut som jag är bitchig eller glad? Hur ser folk på mig, hur dömer de än? För man tänker ju ofta på hur en människa kan va vid första ögonkastet.

vändningar

Ikväll var det meningen att jag skulle ha en lugn hemmakväll själv i lägenheten. Men det slutade med att jag åt efterrätt på Roma med Vilma och Vickan. Därefter drog vi till Palladium och diggade till Pelle Med Två Och Nån Till. Det var kul speciellt eftersom de är så sjukt duktig musikaliskt och har grym publik kontakt. Efter det hamn vi på Max där vi träffade diverse beusade människor. Så ja min sköna hemmakväll blev utbytt mot en kväll ute vilket var lika trevligt det.

I morse hade jag och Vilma och Nadja sagt att vi skulle köra Functional Moves vilket jag ångrade djupt i morse när jag vakna och träningsvärken ilade i hela kroppen. Men hurtig som man var pallrade man sig dit och efteråt kändes det väldigt bra måste jag säga.

Igår kväll var filminspelningen och det var riktigt roligt! Det var väldigt länge sedan jag bugga sist och det blev en lyckad kväll. Men jag var dock sopslut när jag väl kom hem för då hade jag varit där i 4,5h var av 3,5h var ren väntan. Men nu är det gjort iaf!



söka

Nu har jag varit på intagningen till HDT och jag måste säga att kroppen kommer ihåg ganska mycket, mer än jag trodde. Men jag blir så irriterad på mig själv. För alltid när det är något i form av tävling eller sökning så blir jag så himla nervös fast att jag vet vad jag ska göra och att jag gjort det förr. Men det hoppas jag på att komma över nu under det här året genom armbrytning och fler sökningar. För jag ska ju söka skolor till våren!

Imorgon blir också en hel dag borta då jag ska dra på filminspelning direkt efter skolan. Jag tycker det ska bli kul men samtidigt ska det bli skönt när det är över eftersom det är på kvällen.

Jag måste säga att jag blivit flitigare på att blogga nu när jag har den här blogg-appen och det kanske är bra. Men nu är det dags att sova! Höres!

i väntan

Just nu ligger jag bara och väntar på att tiden ska gå så jag kan börja bege mig till station och sedan vidare mot Orbaden för att leka och ha det trevligt.

Idag är det dags. Idag ska jag dansa första gången på hela sommaren typ. Eller ja jag har dansat street men inte modernt och jazz. Men någon gång måste bli första. Jag hoppas mest på att det bara ska klicka på en gång och att det fortfarande sitter i kroppen.

livet

Idag började skolan fast den började inte på riktigt eftersom vi har intro med ettorna nu den här veckan men nästa vecka blir det rutiner och schema. Jag riktigt längtar till nästa vecka. Jag vill ha rutiner för då hinner jag inte tänka så mycket då vet man hela tiden vad man ska göra och då får man mindre tid att känna efter. Usch, jag hatar känslor iaf de som gör ont! Inte lyckliga och må bra känslor. Men känslorna som gör ont lch vrider sig i hela kroppen de skulle jag kunna vara utan.

Något som jag hunnit tänkt på under dessa orutinerade dagar är att alla borde få uppleva glädjen av en hund. För det finns inget annat djur som är så sympatisk kärleksfull. Älskar hundar!

Imorgon är det sökningen för HDT och jag är ganska nervös eftersom jag inte dansat på länge så jag vet inte om jag kan känns det som. Men ja det märks väll imorgon lm det finns något som sitter kvar.

Nej nu måste jag sova, höres!

.

jag känner mig som ett tomt skal som vandrar runt och letar efter sitt innehåll. ja så känns det

så blev det och så vart det

ja som många redan vet så har ju jag och Ronny gjort slut och det var nog det minst dramatiska jag varit med om. vi båda var överens att vi bara skulle vara kompisar och att om det skulle va så att vi ville va vi så kommer det bli vi men då kommer båda vara säker på att det är det här vi vill. vi är alltså lika fast vi inte ligger med varandra och kallar varandra flickvän och pojkvän och pussas. vi har liksom varit med varandra i helgen och det känns bra att vi fortfarande kan vara lika bra kompisar. så ja livet fortsätter eller vad man nu säger.

zup!

Nu har snart hela sommarlovet gått. På onsdag är det en vecka kvar tills jag börjar och det känns inte så tokigt faktiskt. Det ska bli skönt att komma in i rutinerna igen och få komma tillbaka till min lägenhet. Den har jag nog saknat mest i sommar tror jag. Det som gör att det inte känns så tokigt att börja skolan är nog att jag åker till Polen och Tjeckien i September så det blir inte så myucket skola nu i början egentligen.

väck mig när allt är över


jag väntar på domen som du bär på

igår såg jag Kän ingen sorg. den var helt okej. mycket var väldigt bra och vissa grejer mindre bra.